Phoenix smyggillar piraterna

Intervju med Phoenix (arti­keln pub­li­ce­rad i dagens SvD):

Albumaktuella Phoenix gör som­ma­rens enda Sverigespelning på lör­dag i Hässleholm. När jag träf­far frans­män­nen talar de om vik­ten av att inte tänka och tac­kar Pirate bay för att ban­dets skiva har läckt ut på nätet.

Medlemmarna i Phoenix har all­tid varit för smarta för sitt eget bästa.

Medan många artis­ter äls­kar att lägga ut tex­ten om sin musik har de fyra Parisborna ägnat inter­vjuer åt att tala om teo­logi eller argen­tinska roma­ner. Under kon­ser­ter har de envi­sats med att varva pop­hits med tio minu­ter långa funkjam.

På grup­pens nya album är de två inle­dande spå­ren döpta efter den ungerske kom­po­si­tö­ren Franz Liszt respek­tive den femte världs­ut­ställ­ningen i Paris. Ändå går gitar­ris­ten Laurent Brancowitz inte med på att kalla Phoenix för ett intel­lek­tu­ellt band.

– Vi är mer intel­lek­tu­ella än Mötley Crüe, det är jag säker på. Vi har ald­rig varit spe­ci­ellt fasci­ne­rade av rock­my­ten. Men vi vill sam­ti­digt inte att vår musik ska vara intel­lek­tu­ell. När vi tän­ker för myc­ket miss­lyc­kas vi bara.

Det senaste miss­lyc­kan­det kom inför inspel­ningen av grup­pens nya skiva. Phoenix hop­pa­des få nya infalls­vinklar genom att arbeta på inspi­re­rande, roman­tiska plat­ser. Men när de lånade en ateljé som hade till­hört 1800-talsmålaren Théodore Géricault slu­tade det istäl­let med att de till­bring­ade all tid i köket. Senare hyrde de en hus­båt i Seine, varpå flera i ban­det blev sjösjuka.

I slutän­dan kom ski­van att spe­las in hemma hos en kom­pis – Philippe Zdar från duon Cassius.

– Alla våra skiv­in­spel­ningar blir slit­samma och när­mast episka. Vi måste bli utmat­tade innan vi lyc­kas skapa något intres­sant. Det är först när vi är för trötta för att tänka som vi är oss själva, säger Laurent Brancowitz.

Där han sit­ter i Scandic Malmens hotell­bar bekräf­tar den 34-årige frans­man­nen väl myt­bil­den av Phoenix som ett snyggt, med­ve­tet band. I svart skinn­jacka, sol­glas­ö­gon och Lyle & Scott-pullover talar han om bety­del­sen av stil och elegans:

– Många upp­fat­tar stil som en mot­sats till sub­stans. Jag tyc­ker att både sub­stans och stil bör stäl­las emot ful­het och utilitarism.

Basisten Deck D’Arcy, fullt upp­ta­gen med att äta en smör­gås, mum­lar instäm­mande mel­lan tuggorna.

På lör­dag spe­lar Phoenix på Siestafestivalen. I mån­dags släppte grup­pen sitt nya album, modest betit­lat Wolfgang Amadeus Phoenix. Fullängdaren, deras fjärde, är fyl­li­gare och mer välar­ran­ge­rad än före­gång­a­ren. Att houseskal­len Philippe Zdar sut­tit i pro­du­cent­sto­len inne­bär dock ingen flirt med samp­lingar eller elektronik.

Phoenix har suc­ces­sivt rört sig mot ett mer live­ba­se­rat sound sedan 2000 års pole­rade genom­brotts­singel Too young. Det ele­ganta lju­det av dans­golv längs Grand Boulevards har bytts mot gitarr­mat­tor på en trång rock­klubb. Grunden för­blir dock oför­änd­rad: catchy pop­mu­sik som trots explo­si­vi­tet känns sofisti­ke­rad, näs­tan subtil.

– Vi för­sö­ker stän­digt göra musik som låter annorlunda mot våra tidi­gare ski­vor, men i slutän­dan är det de per­fekta små poplå­tarna vi äls­kar. Det kom­mer vi ald­rig ifrån, säger Laurent Brancowitz.

Albumet låg uppe på The Pirate Bay redan för en månad sedan. Vad tyc­ker ni om det?

– Officiellt tyc­ker vi illa om det, men i hem­lig­het är vi glada. Det är otro­ligt fru­stre­rande att ha gjort en skiva och behöva vänta på att den släpps. Vårt mål är att så många som möj­ligt ska upp­täcka vår musik. Nu har ski­van spri­dits en massa och det är vi tack­samma för, säger Deck D’Arcy som änt­li­gen har ätit upp sin macka.

FAKTA: PHOENIX

Består av Laurent Brancowitz, Thomas Mars, Deck D’Arcy och Christian Mazzalai. När de spe­lar live för­stärks ban­det av den svenske trum­mi­sen Thomas Hedlund, som annars spe­lar i Deportees och Cult of Luna.

Bandet slog ige­nom i efter­dy­ning­arna av det sena 90-talets franska musik­våg med akter som Daft Punk och Air. De album­de­bu­te­rade 2000 med ski­van United. Låten Too young blev en hit efter att regis­sö­ren Sofia Coppola, som är till­sam­mans med Phoenix sång­are Thomas Mars, använt den i sin film Lost in translation.

Medlemmarna träf­fa­des redan under upp­väx­ten i Versailles utan­för Paris. Innan Phoenix bil­da­des hade Laurent Brancowitz ban­det Darlin’ till­sam­mans med Guy Manuel de Homem-Christo och Thomas Bangalter från Daft Punk.

Phoenix fjärde album Wolfgang Amadeus Phoenix släpp­tes i mån­dags. På lör­dag 20.30 upp­trä­der de på Siesta.

Om Adam

Journalist. Filmare. Författare.
Det här inlägget postades i Artiklar, Blogg och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>