Uggla lever efter Darwins principer

YouTube Preview Image

Här ovan: Magnus Ugglas “Sommartid” i en grym remix från 1981. I dagens SvD por­trät­te­rar jag Uggla á 2010:

56 år gam­mal är han mer aktu­ell än någon­sin. Men Magnus Uggla käm­par fort­fa­rande med dåligt själv­för­tro­ende. Nu gör han radio och revy i fot­spå­ren på sina två ido­ler: Karl Gerhard och David Letterman.

Magnus Uggla har en ny livs­fi­lo­sofi. I ärlig­he­tens namn påmin­ner den om en redan exi­ste­rande tes av Charles Darwin, men lyder så här: det är inte de starka som kla­rar sig, utan de som bäst han­te­rar för­änd­ring. Och att han­tera för­änd­ring, det har han bli­vit bra på.

– Trots att jag inte all­tid gil­lar utveck­lingen är jag snabb på att anpassa mig efter nya tider. Förr satt jag och beva­kade en skiv­kar­riär, men idag säl­jer man inte myc­ket ski­vor hur popu­lär man än är. Då får man börja syssla med saker som man inte har gjort tidi­gare, säger han.

Sedan sitt senaste skiv­släpp för tre år sedan har Magnus Uggla bli­vit blog­gare, spe­lat i en revy med Johan Rheborg och Johan Ulveson, gett ut en bok och haft huvud­rol­len i två dokuså­por. Nyligen tog han över Annika Lantz roll som värd för P4:s fre­dags­talkshow. Ikväll har hans egen före­ställ­ning, Ugglas revy, Stockholmspremiär på Chinateatern.

Revyn har med­fört något som han knap­past är bort­skämd med: goda recen­sio­ner. Själv säger Magnus Uggla att det bästa med for­ma­tet är att han kan ta inspi­ra­tion från sin hjälte Karl Gerhard.

– Jag har ett num­mer som verk­li­gen är i Karl Gerhard-anda, där jag änd­rar tex­ten hela tiden. Det bety­der att jag behö­ver läsa tid­ningen, så att jag kan för­ändra något näs­tan varje kväll. En revy måste vara aktu­ell. Folk tyc­ker att det är coolt när man sjunger om något som hände i förrgår.

Även i sitt andra nya upp­drag, pro­gram­le­dare i mysputt­riga P4, har han en före­bild: den ame­ri­kanske komi­kern David Letterman.

– Han är bril­jant i tv-rutan. Otroligt avspänd. Tänk vad det måste vara pressande att göra fem pro­gram i vec­kan som han gör. Det är nya skämt varje gång och han drar dem fel­fritt. Han sta­kar sig aldrig!

Att låg­mälde, kostym­klädde Letterman skulle bli Magnus Ugglas idol, det hade nog ingen tip­pat, säg, 1977. Men Sveriges egen Mott The Hoople-rockare, som var emot det mesta och tac­kade nej till näs­tan alla fram­trä­dan­den för att värna om sin image, har bli­vit en folk­kär under­hål­lare som sjunger på kron­prin­ses­sans bröl­lop. Han har nått en unik posi­tion i Nöjessverige: den arran­gö­rerna ringer när de vill ha liv i luc­kan, fast lagom mycket.

Är han en frisk fläkt i ett stifft medi­e­kli­mat eller nöje­se­ta­blis­se­mang­ets egen låt­sas­re­bell? En sak är säker. Magnus Uggla är eftertraktad.

Det märks inte minst när SvD ska träffa honom på Chinateatern. Tiden för inter­vjun änd­ras två gånger på mindre än ett dygn, och när han dyker upp är det ändå en kvart efter utsatt tid.

– Förlåt, jag är lite stres­sad, säger han och pra­tar jättesnabbt.

Den som har följt Ugglas blogg har dock kun­nat skymta en annan Magnus än nöje­sent­re­pre­nö­ren – en Woody Allensk neu­ro­ti­ker som har svårt att sova, som lider av bacill­skräck och hypo­kondri, som tviv­lar på sig själv.

– Ja, jag har väl­digt dåligt själv­för­tro­ende, säger han.

Det är inte så du bru­kar framstå.

– Nej. Fast jag tän­ker att turen gyn­nar den som är för­be­redd. Har man dåligt själv­för­tro­ende, då vill man inte släppa ifrån sig nån­ting. Jag skulle ald­rig sätta mig att skriva kväl­len innan och tänka ”det där slin­ker nog ige­nom”. Det tror jag är en för­del med att ha dåligt själv­för­tro­ende. Man blir mer noggrann.

En annan sak som går emot den typiska bil­den av dig är att du tar pianolektioner.

– Ja, jag går hos en rysk pia­no­lä­rare och spe­lar klas­siskt piano. Det är Prokofjev, Chopin och sådant. Inga avan­ce­rade grejer.

FAKTA: MAGNUS UGGLA

Ålder: 56 år.

Bor: Danderyd.

Familj: Fru och tre barn.

Aktuell: Ugglas revy har Stockholmspremiär ikväll på Chinateatern. Radioprogrammet Uggla i P4 sänds varje fre­dag under hös­ten kl 13.05.

Skivdebuterade: 1975 med Om Bobbo Viking. Genombrottet kom 1977 med tredje albu­met Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snac­ket efteråt.

Bland hit­sing­larna: Jag mår illa, Kung för en dag, 4 sekun­der, IQ, Ska vi gå hem till dig, Dansar ald­rig nyk­ter, Fula gubbar.

Som skå­de­spe­lare: Har med­ver­kat i bland annat Staffan Hildebrands film G – som i gemen­skap och Tiggarens opera på Malmö musikteater.

Om var­för han und­vi­ker att ta poli­tisk ställ­ning: – Jag växte upp under 70-talet, som var väl­digt poli­ti­se­rat. Jag hatade det då och den käns­lan hänger nog fort­fa­rande kvar.

FEM INSPIRATIONSKÄLLOR

Barockmusik

– Jag får myc­ket inspi­ra­tion från klas­sisk musik. Ju längre man hål­ler på med att skriva låtar, desto mer inser man att det inte fun­kar att bara sitta med en gitarr och två ackord. Man måste börja har­mo­ni­sera, och det är de gamla mäs­tarna bra på. Dem kan man lära myc­ket av.

Thailand

– Vart man än åker i värl­den så blir det all­tid samma slut­sats: ”Det här var väl bra, men det är inte som i Thailand.” Där finns allt man behö­ver på semestern. Jag äls­kar det.

Karl Gerhard

– För ele­gan­sen i tex­terna. De är fan­tas­tiska. På Karl Gerhards tid kunde man nöd­rimma pre­cis hur som helst.

Fina viner

– Jag kan ingen­ting om vin och har väl­digt svårt för vin­ex­per­ter, men jag äls­kar att dricka det. Vilken sort? Rött. Rosé fun­kar bra på sommaren.

Stockholm

– Varför? Jag är född här. Äsch, jag har ingen moti­ve­ring. Man var ju tvungen att säga fem grejer.

Om Adam

Journalist. Filmare. Författare.
Det här inlägget postades i Artiklar, Blogg och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Ett svar till Uggla lever efter Darwins principer

  1. Pingback: Färgfabriken, bokrecension och sopor « Adam Svanell

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>